Vänliga veckan
Stockholm 22 april
Upplyst tid eller upplyst sinne....eller kanske både och?
Jag mötte nyligen en god vän som berättade om ett mail han fått. Där meddelande en god vän att hon nu var upplyst. Allt lidande var över, Gratulerar vill man ju gärna säga. Just begreppet upplysning är ett av de mest svårtydda inom allt detta vi kallar andligt sökande. För en del tror jag det hägrar likt ett mål i fjärran...inte minst kan det fresta prestationssidan inom oss. Den som vill komma i mäl, där andlighet övergår till något av en tävling i vem som är mest andlig.
Det som också är komplext med begrepp som upplyst är hur människor omkring reagerar. Hur förhåller man sig till en person som menar sig vara "klar". Många intill Gurus genom tiderna har lämnat över sin auktoritet och därigenom öppnat sig för missbruk. Ett tag på 1970 talet avslöjades Gurus på löpande band som sexmissbrukare och ekonomiska manipulatörer. Just detta att frånskriva sig en mänsklig dimension av sårbarhet och misstag gör att många projicerar sin egen gudomlighet på den andre.
Ofta kring upplysta bildas en hierarki. Man vill vara nära den upplyste för att låna lite av strålglansen. Det påmminer lite om Jusin Bieber febern, stjärnglansen smittar av sig. Det gör också att många blir rädda för att bli uteslutna och inte tillhöra klubben.
Man accepterar det gurun säger utan att våga ifrågasätta eller vara i process med det som undervisas. Som sämst blir det en dyrkande klick människor som skrattar åt guruns dåliga skämt där det krävs...
Jag vet faktiskt inte vad upplyst innebär. Yogi Bhajan menade att stunder av upplysning inte är särskilt svårt att nå. Däremot att behålla dessa är betydligt svårare-
När vi är på retreat eller i sammanhang med likasinnade blir vi oftast höga. Det är i mötet med släkten, mammor, pappor och arbetskamrater vi testas i vår medvetenhet.
En del andliga drar sig undan i skyddande reservat där alla tycker lika men det kommer inte fungera i längden. Istället måste medvetenhet handla om vardagen och att stanna öppent i hjärtat vad som än sker. Det räcker för mig och jag måste erkänna, jag är helt ointresserad av om människor kallar sig upplysta. Istället brukar jag lägga märke till hur folk behandlar sina närmare, djur och barn...vänlighet räcker långt.
